Nu äntligen, efter 112 dagar på sjukhus så är vi hemma, på riktigt! Nu har vi våran kille hemma hos oss och vi är äntligen en hel familj under ett och samma tak! Känslan går inte beskriva. Det närmaste jag kan komma på är när man var liten och väntade på att familjen skulle komma smygande upp för trappan på sin födelsedag på morgonen. Det där lyckliga pirret man hade i magen fast just nu känns det ännu mer! Det måste verkligen vara lycka man känner!:)
Äntligen är han hemma våran tappra son! Tack till alla som visat sitt stöd och hjälpt oss orka EN DAG TILL! Nu kom slutligen denna underbara dag som man i början trodde inte existerade. Den fanns! Så jag lovar er alla där ute som gör liknande resor, dagen kommer, även när det känns som den aldrig kommer närmare! Håll ut, bara en dag till! En dag i taget sen är den helt plötsligt precis framför er.
Nu hoppas vi inga sjukdomar knackar på dörren och att vi förblir friska! Inga mer sjukhus nu! (Förutom resterande undersökningar och provtagningar)

Vi hade ett litet "välkommen hem" kalas för Axel nu i kväll med närmaste släkten. Kändes om möjligt ännu bättre! Marcus och Olle hade bakat en underbart god cheesecake som jag garnerade idag. Kändes så självklart att fira denna dagen med nära och kära. Den 30/6 kommer helt klart betyda massor i framtiden!

Nu återstår det att se hur natten blir. Lika bra att vänja sig vid sömnlösa nätter då denna maskin piper mest hele tin! (Oftast för att han mår FÖR bra). Livet som tvåbarnsföräldrar, here we come!
Förresten, nu kan man säga att vi har semester, underbart!!!!!:)

Ovärdeligt ska det självklart stå i förra inlägget!:) inte ovärdigt!

I lördags var Axel hemma på permission åter igen. Det gick jättebra och Olle är en så redig och stolt storebror! Kan man verkligen älska sina barn mer och mer för varje dag? Jag tror nog det!!! Syskonkärlek är verkligen något vackert och ovärdigt!

I fredags drogs sonden så under hela helgen har han ätit enbart på flaska. Och han sköter sig så bra! Det ska räknas lite på mängder så han får i sig rätt och sedan ska han vägas in imorgon för att se så han går upp i vikt också! Spännande. Vill ju allra helst slippa den där sonden!

Igår kväll firade vi att denna resa snart är över, för hör och häpna, vi vet nu när vi kommer få åka hem ! Vill inte berätta när, ifall det mot all förmodan inte blir då. Vill inte bli besviken! Jag tror inte på det förren vi verkligen är hemma, på riktigt! Kommer nog inte fatta det dom första dagarna iaf, eller veckorna;)!

Gullig kille i babyskyddet:)

En tupplur hos pappa <3

Kalas maten igår med rödtjut!

Japp, imorgon kommer den! Koncentratorn som vi sedan ska ha med hem! Imorgon ska han vara uppkopplad på den och se hur han fixar det. Jag hoppas så innerligt att det kommer gå kanon! Gör det de så känns det verkligen som hemgång är nära!!!
Permission ska han få i helgen igen, både lördag och söndag!:)(inte över natten)
Annars är det rätt lugnt här, han är lite trött efter vaccinationen i går men han mår ändå bra:).
I em tog vi en skön promenad i det fina vädret och nu slappar vi framför tv:n. Mysigt!

Nu har vi legat på sjukhus i 105 dagar, just idag hela 15 veckor!
Vart har tiden tagit vägen? Och på något sätt känns det som tiden stått still...?
Men nu är vi snart hemma, redan nästa vecka? Vi får se men vi har ju mer dagar i ryggen än de få vi har framför oss! Slutet på sjukhus är snart över!!!!?

Axel är idag i vecka 38+3.
Väger 3505g
Är 48,5 cm lång

Allt för många folk röker där "rökning förbjuden" gäller! Ärligt talat, hur svårt ska det vara att läsa på en skylt och respektera den!?!?!?!
Eller vill ni ha era ansikten bortsprängda när en vagn med syrgastub sitter precis intill? Eller ännu värre, är ansvariga för att ett barn mister livet och föräldrarna mister sitt barn? Det finns faktiskt en anledning varför skylten sitter där!!!
Tänk en gång extra innan ni tänder den där fjantiga pinnen! Respektera!
Tack för ordet!

En sån bra och lyckad midsommar blir svårt att slå som den igår!
Det var ett lyckorus genom hela dagen!
Först hämta hem Axel som fått permission över dagen. Det gick så jäkla bra! Han var så redig och Olle var kommunens stoltaste storebror;). Dom skötte sig så bra mina grabbar och detta fick oss att inse att snart är Axel hemma på riktigt! Jag längtar, om möjligt(?), ännu mer på denna stora dag nu!
Jag kan inte beskriva gårdagen med mer än ett ebda ord, och det är Lycka!

På kvällen var vi hos vänner i Falköping och deras barn! Mycket fin och rolig kväll! Barna lekte tills det var dags att åka hem och Olle fick jag släpa upp vid tio imorses;)!
Pappan i familjen var väl inte så pigg han eller...hörde snarkanden från toani natt. Varför han nu sov där, ja det får ni klura på själva:)

Här kommer lite bilder från gårdagen. Ska lägga upp mer men de mesta är i systemkameran...

Olle skänkte bort alla sina bilar till Axel, ialla fall en liten stund:)

Så stolt storebror, som absolut inte ville släppa sin lillebror <3 älskar er!

Barna igår!

Ja...vi ser ju bara vart detta ska sluta...;)